Idag när jag var på väg hem från universitetet fick jag syn på en gubbe som låg mitt på vägen. Jag blev livrädd och trodde att han var död. Som en sann humanitär bestämde jag mig för att springa därifrån, men när jag vänder mig om står en gammal tant där. Hon tar av sig sina glasögon och säger ”Har du dödat min gubbe, kära pojke, då får du städa upp efter dig”.
Jag förstår ingenting och förklarar att han bara låg där.
Hon tar fram en plånbok, ger mig 200 kronor och säger ”Putta ner honom i diket så är du snäll”. Jag går fram och hoppas att ingen bil kommer. Jag börjar putta lite på gubben och plötsligt vaknar han, sträcker fram handen och säger ”Hej, Rolf. Trevligt att träffas”.
”Lever du Rolf” ropar tanten med skrovlig röst. ”Jadå kära du, ligger bara och vilar”.
Jag går därifrån och undrar när nästa avsnitt av One Tree Hill kommer samtidigt som Rolf går hem för en kopp kaffe.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar